Direktlänk till inlägg 3 januari 2013
Känner mig nere idag, vet inte riktigt helt vad det beror på.
Jobbig känsla bara, trött, dyster & nerstämd.
Kan bero på att det är så mycket jag saknar & det är så mycket jag ångrar.
Man ska aldrig se bakåt sägs det, Jag tycker att man ska det, för att inte upprepa samma misstag igen.
I många år har jag känt mig vilsen, rädd & sökt något. vet inte vad, bara flyttat runt & sökt efter något som jag själv inte vet vad det är. Säkert sårat många på resans gång, inte medvetet, det skulle aldrig falla mig in att göra.
Nu har jag förstått att de 11 år i fysisk & psykisk misshandel jag levt i satt sina spår.
Jag trodde att de inte hade satt några spår, inget jag tänkte på, inget jag la vikt vid utan kände mig stark som slapp honom, att jag drog från han & hans plågor mot mig.
Käken hade läkt, de sönderslagna revbenen hade läkt, alla blåmärken & blåtiror var borta.
MEN, och jag skriver stort MEN......Blåmärkena finns kvar i själen, minnena sitter fast i kroppen.
Så alla mina flyttar beror på att jag helt enkelt har flytt från mig själv.
När snälla människor försökt prata med mig har jag slagit bort det med ett skratt, ryckt på axlarna & sagt att jag gör som jag vill, jag bestämmer själv över mitt liv. Och det är sant, det gör jag.
Men jag skulle ha stannat upp & lyssnat & tänkt efter. Dom menade bara så väl.
Ingen nämnd & ingen klämd här.
Nu är jag återigen i Malmö, det känns bra.
Det jobbiga är att nu ska jag bygga upp allt det jag mist efter resans gång. Ensam....
Det får mig att känna ångest, det är tufft.
Riktigt dålig ekonomi, långt till min älskade man, långt till mina syskon, det får mig att känna mig så ensam.
Ibland tillåter jag mig att fälla en tår, det känns skönt efteråt.
För att sen ta tag i livet igen & kämpa vidare. Här är jag Nu.....
Min fina son Patrik & min Älskades dotter Therese är på nattclub i Malmö inatt.
Är så glad att dom gick ut & roade sig, 2 fina ungdomar ska såklart ta pulsen på Malmö innan dom åker hem igen.
Jag & Mathias har haft en myskväll tillsammans med våra fina älskade hundar.
Så nog är jag lyckligt lottad alltid som har mina fina barn & mina fina hundar.
Detta inlägg handlar inte om hundar, utan om livet i allmänhet & mina känslor i synnerhet.
Vet inte hur det ska gå till, men jag hoppas & jag tror att 2013 blir vändningen för mig.
Vill Inte tro något annat. <3
Känns riktigt skönt att skriva av sig om den misshandel jag levt i så många år, känns skönt att skriva ner orden.
Minnena gör ont, fruktansvärt ont, Inte bara slagen utan även orden!
Det har påverkat mig mer än jag trodde, jag släpper fram de förlösande tårarna nu & låter det bara flöda.
Sen kanske jag kan begrava de svåra orden långt borta från mig, så som jag gjorde med han den dagen jag gick.
Efter den dagen existerar han inte för mig, även om vi måste träffas ibland av praktiska själ.
Men känslorna är borta, döda & begravda.
Much Love
Anki.
<3 <3 <3
Igen.....Ja, jag har varit Ganska Nöjd med bloggplatsen, men ändå Inte.Så nu testar jag Blogg.se och ser om jag kan få till den Blogg jag vill ha med de funktioner jag vill ha.Så min Nya Blogg Hittar Ni Här.www.teamschakiras.blogg.se Så kopiera...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | 4 | 5 |
6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 |
11 | 12 | 13 | |||
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 |
25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 |
30 |
31 | ||||||
|